AI-trenderna 2023: Sammanfattning av Gartners Hypekurva för Artificiell Intelligens

AI-trenderna 2023: Sammanfattning av Gartners Hypekurva för Artificiell Intelligens

av | okt 17, 2023 | Digital arbetsplats, digital transformation, Digitalisering, Jobba smartare, Ledarskap, Urval

Vi lever i en tid av förändring där tekniken ständigt flyttar fram gränserna. För att hålla sig aktuell och relevant är det viktigt att förstå de aktuella trenderna. AI är inte bara en teknologi som ökar mänsklig produktivitet, det har även förmågan att vara en game changer inom kreativitet och effektivitet som vänder upp och ner på befintliga affärsmodeller. 

Gartners hypekurva är en grafisk representation av mognaden, förankringen och tillämpningen av specifika teknologier. Hypekurvan för Artificiell Intelligens (AI) 2023 ger en djupgående översikt över var olika AI-teknologier står idag.

I den här artikeln bjuder jag på en sammanfattning av trenderna inom AI och ger dig en kort beskrivning av varje trend. Nu kör vi…


Faserna av hypekurvan

Hypekurvan är uppdelad i fem huvudfaser:

Innovation Trigger: Här börjar nya teknologier dyka upp, och media börjar rapportera om dem.

Peak of Inflated Expectations: I det här skedet finns det mycket spänning och några framgångsrika implementationer, men många projekt misslyckas också.

Trough of Disillusionment: Här minskar intresset då experiment och implementationer inte lever upp till förväntningarna.

Slope of Enlightenment: Företag börjar förstå de praktiska tillämpningarna av teknologin, vilket leder till mer stabila och fördelaktiga implementationer

Plateau of Productivity: Tekniken blir mainstream, och dess fördelar blir allmänt accepterade.

    Varför det är viktigt att förstå hypekurvan?

    Att förstå hypekurvan hjälper företag och investerare och att:

    • Prioritera investeringar genom att bedöma teknikernas mognad.
    • Undvika fallgropar kopplade till överhajpade, omogna teknologier.
    • Identifiera möjligheter inom områden som är redo för tillväxt.

    PS: Det hjälper även dig som individ att hålla dig relevant i en tid då tekniken ständigt flyttar fram gränserna. 

    Så, vad betyder alla dessa termer inom AI? Här kommer en kort beskrivning av varje trend på kurvan… 

    Artificial general intelligence (AGI) är den (för närvarande hypotetiska) intelligensen hos en maskin som kan utföra vilken intellektuell uppgift som helst som en människa kan utföra.

    AI engineering är grundläggande för att organisationer ska kunna leverera skalbara AI-lösningar. Disciplinen skapar sammanhängande utveckling, leverans och operationella AI-baserade system.

    Autonomic systems är självhanterande fysiska eller mjukvarusystem som utför domänbegränsade uppgifter och som uppvisar tre grundläggande egenskaper: autonomi, inlärning och agentur.

    Cloud AI services tillhandahåller verktyg för att bygga AI-modeller, API:er för förbyggda tjänster och associerad programvara som möjliggör utveckling/träning, driftsättning och användning av maskininlärningsmodeller (ML) som körs på förbyggd infrastruktur som molntjänster.

    Composite AI refererar till den kombinerade tillämpningen (eller fusionen) av olika AI-tekniker för att förbättra effektiviteten i inlärningen och bredda nivån av kunskapsrepresentationer. Den löser ett bredare utbud av affärsproblem på mer effektiva sätt.

    Computer vision är en uppsättning tekniker som innefattar att fånga upp, bearbeta och analysera bilder och videor från den verkliga världen för att extrahera meningsfull, kontextuell information från den fysiska världen.

    Data-centric AI är en metod som fokuserar på att förbättra och berika träningsdata för att driva bättre AI-resultat. Data-centric AI behandlar också datakvalitet, integritet och skalbarhet.

    Edge AI refererar till användningen av AI-tekniker inbäddade i icke-IT-produkter, IoT-endpoints, gateways och edge-servrar. Det omfattar användningsfall för konsument-, kommersiella och industriella applikationer, såsom autonoma fordon, förbättrade diagnostiska förmågor inom medicin och videoanalys.

    Intelligent applications använder inlärd anpassning för att autonomt svara på människor och maskiner.

    Model operationalization (ModelOps) fokuserar främst på den helhetliga styrningen och livscykelhanteringen av avancerad analys, AI och beslutsmodeller.

    Operational AI systems (OAISys) möjliggör orkestrering, automatisering och skalning av produktionsklara och företagskvalitativa AI, inklusive ML, DNNs och generativ AI.

    Prompt engineering är disciplinen att tillhandahålla inmatningar, i form av text eller bilder, till generativa AI-modeller för att specificera och begränsa uppsättningen svar som modellen kan producera.

    Smart robots är AI-drivna, ofta mobila, maskiner som är utformade för att autonomt utföra en eller flera fysiska uppgifter.

    Synthetic data är en klass av data som är artificiellt genererade snarare än erhållna från direkt observation av den verkliga världen.

    AI simulation är den kombinerade tillämpningen av AI och simuleringsteknologier för att gemensamt utveckla AI-agenter och de simulerade miljöerna där de kan tränas, testas och ibland implementeras.

    AI TRiSM, AI trust, risk och security management, säkerställer AI-modellstyrning, pålitlighet, rättvisa, tillförlitlighet, robusthet, effektivitet och dataskydd.

    Causal AI identifierar och utnyttjar orsak-verkan-relationer för att gå bortom korrelationsbaserade prediktiva modeller och mot AI-system som kan förskriva åtgärder mer effektivt och agera mer autonomt.

    Data labeling and annotation (DL&A) är en process där dataresurser ytterligare klassificeras, segmenteras, annoteras och förstärks för att berika data för bättre analys och AI-projekt.

    First-principles AI (FPAI) (även känd som fysikinformerad AI) inkorporerar fysiska och analoga principer, styrande lagar och domänkunskap i AI-modeller. FPAI utvidgar AI-Engineering till komplex systemteknik och modellbaserade system.

    Foundation models är stora parametermodeller som tränas på en bred uppsättning dataset på ett självövervakat sätt.

    Knowledge graphs är maskinläsbara representationer av den fysiska och digitala världen. De inkluderar enheter (personer, företag, digitala tillgångar) och deras relationer, vilka följer en grafdatamodell.

    Multiagent systems (MAS) är en typ av AI-system som består av flera, oberoende (men interaktiva) agenter, var och en kapabel att uppfatta sin miljö och vidta åtgärder. Agenter kan vara AI-modeller, mjukvaruprogram, robotar och andra beräkningsenheter.

    Neurosymbolic AI är en form av ”composite AI” som kombinerar maskininlärningsmetoder och symboliska system för att skapa mer robusta och pålitliga AI-modeller. Det tillhandahåller en resonemangsinfrastruktur för att lösa ett bredare utbud av affärsproblem mer effektivt.

    Responsible AI är en samlingsbeteckning för aspekter av att göra lämpliga affärs- och etiska val vid införande av AI. Det omfattar organisatoriska ansvarsområden och praxis som säkerställer positiv, ansvarsfull och etisk AI-utveckling och drift.

    Jobba smartare med AI – Din nya outtröttliga kollega

    Jobba smartare med AI – Din nya outtröttliga kollega

    av | aug 28, 2023 | Digital arbetsplats, digital transformation, Digitalisering, Jobba smartare, Ledarskap, Urval

    Under det senaste decenniet har det pratats flitigt om att artificiell intelligens (AI) kommer att revolutionera arbetslivet. Frågan har inte varit ”om” AI-vågen kommer, frågan har varit ”när” den kommer. AI är dock inget nytt fenomen, det har funnit runtomkring oss i flera år och verkat i det dolda för att förbättra våra liv på olika sätt, ofta utan att vi har varit medvetna om det. Vi är just nu inne i ett stort tekniskt språng där AI-tekniken är nära att omdefiniera hela vårt samhälle i grunden. De kommande åren kommer sannolikt att gå till historien som tiden då AI klev fram ur skuggorna för att jobba sida vid sida tillsammans med människor på global basis.

     

    Om du inte anpassar dig för att vara relevant finns risken att ditt jobb ersätts. Inte av AI-teknik, utan av en annan människa som inser vikten av att jobba sida vid sida med AI för att öka sin effektivitet.

     

    Enligt Henrik Byström, AI-expert och grundare av AI Lab Sweden, genomgår vi en paradigmförskjutning i vårt förhållande till arbete. Byström menar att AI primärt inte bör ses som en ersättare, utan snarare som en högutbildad assistent – en kollega som konstant utvecklas, aldrig tröttnar och alltid är tillgänglig. En kollega som avlastar människor från tidskrävande och utmanande arbetsuppgifter. Men som med alla teknologier finns risker. Byström framhäver därför vikten av att vi behöver närma oss AI med en kombination av entusiasm, ansvar och försiktighet, med etik i centrum.

    I takt med att tekniken utvecklas behöver även människans roll i arbetslivet genomgå en transformation. Byström menar att människan står inför ett skifte som innebär att vi går från att ”göra” till att i högre grad ”tänka och reflektera”. Enligt en studie som genomfördes av IBM år 2023 kommer hela 40 procent av den globala arbetskraften att behöva omskola sig inom tre år till följd av implementering av AI. Om du är skeptisk mot AI-tekniken vill jag uppmuntra dig att byta ut din skepsis mot nyfikenhet. Om du inte anpassar dig och tillämpar ett livslångt lärande för att vara relevant i det nya arbetslivet finns risken att ditt jobb ersätts. Inte av AI-teknik, utan av en annan människa som inser vikten av att jobba sida vid sida med AI för att jobba smartare och öka sin effektivitet.

    RISKERNA MED ARTIFICIELL INTELLIGENS

    AI har utan tvekan transformerat vår värld på sätt vi aldrig kunnat föreställa oss. Men, som med alla tekniska framsteg, kommer AI också med sina egna utmaningar och risker. För att dra nytta av AI måste vi vara medvetna om följande risker och arbeta för att mildra dem.

    Förlust av jobb: Ett av de mest diskuterade riskområdena är automatiseringens inverkan på arbetsmarknaden. Många yrken, särskilt de som är repetitiva, riskerar att bli ersatta av AI, vilket kan leda till ökad arbetslöshet.

    Etik och moral: När AI tar beslut på våra vägnar, vem hålls ansvarig när något går fel? Vem bestämmer vad som är rätt eller fel för en maskin att göra? Det är viktigt att skapa riktlinjer som definierar AI:s etiska gränser.

    Säkerhetsrisker: Precis som andra former av teknik kan AI bli målet för cyberattacker. I vissa fall kan hackade AI-system utgöra större risker än traditionella system, särskilt om de styr kritiska infrastrukturer eller processer.

    Fördomar och diskriminering: AI-system som tränas på felaktiga eller partiska data kan reproducera eller förstärka fördomar. Detta kan leda till orättvisa beslut inom områden som rekrytering, lån och rättsväsendet.

    Beroendet av teknologi: Som samhälle kan vi bli alltför beroende av AI, vilket kan minska vår förmåga att tänka kritiskt eller fatta beslut utan teknologisk inblandning.

    Okontrollerad utveckling: Om AI börjar utvecklas utan mänsklig inblandning, kan det leda till oförutsägbara och potentiellt skadliga utfall.

    Integritet och övervakning: Med förmågan att bearbeta stora mängder data, kan AI bli ett verktyg för massövervakning, vilket utgör ett hot mot individuell integritet.

    Genom att vara proaktiva kan vi säkerställa att AI tjänar mänsklighetens bästa intressen och inte tvärtom. Det är därför avgörande att vi närmar oss AI med en balanserad kombination av entusiasm och försiktighet, där etik, ansvar och reglering spelar centrala roller.

    HUR GENERATIV AI KAN FÖRENKLA DIN VARDAG

    Med den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens har begreppet ”generativ AI” blivit ett populärt ämne bland teknikentusiaster och branschexperter. Generativ AI hänvisar till AI-system som kan skapa nytt innehåll eller data från grunden. I motsats till traditionell AI, som ofta fokuserar på att analysera eller klassificera befintlig information, kan generativ AI ”generera”. Denna förmåga har lett till en mängd innovativa applikationer, från att skapa konstverk till att producera text, musik, film och kod. I samband med Microsofts lansering av den AI-baserade digitala assistenten ”Copilot” kommer denna kraft även att bli tillgänglig i applikationer såsom Outlook, Word, Excel, PowerPoint och SharePoint. Här följer ett urval av exempel på hur generativ AI kan förenkla och effektivisera vardagen för dig som informationsarbetare:

    • Textgenerering: Generativ AI kan snabbt skapa utkast till rapporter, artiklar eller andra skriftliga dokument. Informationsarbetare kan sedan redigera och anpassa dessa utkast, vilket sparar tid och ansträngning.
    • Skapande av grafiskt Innehåll: Med hjälp av generativ AI kan informationsarbetare generera bilder, PowerPoints, diagram eller andra visuella ting baserade på textbeskrivningar.
    • Översättning: Informationsarbetare som hanterar internationellt innehåll kan dra nytta av generativ AI för att snabbt översätta texter till olika språk med hög precision.
    • Prototypskapande: För de som arbetar inom design kan AI snabbt omvandla idéer till visuella prototyper, vilket accelererar designprocessen.
    • Personaliserat innehåll: Genom att analysera användarbeteende och preferenser kan generativ AI skapa skräddarsydda rapporter, presentationer eller marknadsföringsmaterial för specifika målgrupper.
    • Kodgenerering: Generativ AI kan assistera utvecklare genom att automatiskt skapa kodskisser baserat på beskrivningar, vilket snabbar upp kodningsprocessen och underlättar prototypskapande.
    • Beslutsstöd: Med kapaciteten att snabbt analysera stora datamängder kan generativ AI ge insikter och rekommendationer baserat på tidigare data, vilket hjälper till i beslutsfattandet.

    Trots den imponerande teknologin som AI representerar, är det viktigt att komma ihåg att mänsklig interaktion och empati fortfarande är avgörande inom arbetslivet. Generativ AI är inte avsett att ersätta mänskliga relationer och samarbete, utan snarare att förstärka dem. Genom att använda generativ AI som en assisterande resurs kan du spara tid och ta bort onödiga hinder, vilket ger dig mer utrymme för meningsfulla interaktioner med kollegor, kunder och samarbetspartners.

    SEX TIPS FÖR ATT IMPLEMENTERA AI I DIN ORGANISATION

    Många organisationer är fascinerade av möjligheterna med generativ AI och har börjat experimentera med tjänster såsom ChatGPT, men det råder fortfarande en utbredd förvirring och osäkerhet gällande hur tekniken bör implementeras för att ge bästa möjliga effekt. Att integrera AI framgångsrikt i en organisation handlar inte bara om teknologi. Det handlar lika mycket om människor och hur de förhåller sig till dessa nya verktyg. Här är sex medskick för att förenkla processen och se till att AI blir en integrerad och uppskattad kollega i din organisation.

    1. Förstå styrkor och begränsningar med AI

    Innan du introducerar AI i din organisation är det avgörande att förstå vad den kan och inte kan göra. Medan AI är utmärkt på att bearbeta stora datamängder och upptäcka mönster, kan den sakna den mänskliga intuitionen eller förmågan att förstå komplexa känslomässiga nyanser. Genom att klargöra styrkor och begränsningar kan du positionera AI där den har störst inverkan och undvika besvikelse eller felaktiga förväntningar.

    2. Låt affären och affärsnyttan vara vägledande

    Det är kritiskt att AI-initiativ är förankrade i organisationens affärsbehov och övergripande mål. Innan ni investerar i AI, var på det klara med hur tekniken kommer att stödja affärsstrategin och skapa mervärde. Genom att hålla fokus på affärsnyttan säkerställs att AI inte bara blir en teknisk leksak, utan ett verktyg som aktivt bidrar till organisationens framgång

    3. Betona att det handlar om samarbete

    Istället för att betrakta AI som en ersättare för mänskligt arbete, bör den ses som en kompletterande resurs. Människor och AI har unika styrkor som kan komplettera varandra. Uppmuntra till samarbetsprojekt där teammedlemmar och AI arbetar tillsammans för att lösa problem. På detta sätt kan du dra nytta av AI:s snabba databearbetning och mönsterigenkänning samtidigt som du utnyttjar människans kreativa tänkande och emotionella intelligens. Genom att betona denna symbios kan du minska eventuell rädsla eller motstånd mot AI och istället främja en kultur av samarbete och innovation.

    4. Var noggrann med datahantering

    Generativ AI kräver ofta stora datamängder för träning. Se till att ha tillgång till kvalitativ data, och att den är välorganiserad, städad och relevant för uppgiften.

    5. Förändringsledning och kontinuerlig utbildning

    Eftersom AI-teknik är i ständig utveckling, är det nödvändigt att se till att medarbetare håller sig uppdaterade med de senaste trenderna, verktygen och best practices inom AI. Organisera regelbundna utbildningssessioner och workshops, inte bara om hur man använder AI-verktyg, utan även om etik, säkerhet och följderna av AI-belut.

    6. Sätt upp policys och etiska riktlinje

    Det är nödvändigt att ha tydliga policys och etiska riktlinjer när det gäller AI:s användning, speciellt när det gäller känsliga uppgifter som beslutsfattande och datasekretess. Genom att fastställa och följa dessa riktlinjer kan du garantera att AI används på ett sätt som är rättvist, transparent och i linje med organisationens värderingar.

    Förändring medför ofta osäkerhet och risk. Men riskerna med att inte förändras, särskilt i en tid då världen utvecklas i en bländande takt, kan vara mycket större. Att anamma AI är inte bara att investera i teknologi, utan också att investera i dig själv, ditt team och organisationens framtid. Kom ihåg att varje teknologisk revolution inte bara handlar om att förändra verktyg, utan också om att omvärdera och omdefiniera vår plats i världen. AI är inte framtiden, den är nuet. Och din roll i denna nya värld är inte bara som en åskådare, utan som en aktiv medskapare.

    Teknologins främsta syfte bör alltid vara att förbättra människors liv. AI representerar en fantastisk möjlighet att göra just det, men det är upp till oss – ledare, beslutsfattare, medarbetare och medborgare – att styra denna teknik mot positiva och meningsfulla framsteg.

     

     

    5 tankar om morgondagens arbetsliv

    5 tankar om morgondagens arbetsliv

    av | apr 17, 2023 | Digital arbetsplats, digital transformation, Digitalisering, Jobba smartare, Ledarskap, Urval

    Året är 1987 och jag sitter i mitt pojkrum vars väggar är prydda med utklipp från ungdomstidningen Okej. Jag har precis spolat tillbaka bandet på min Sony Walkman för att lyssna på ”Suburbia” med Pet Shop Boys för säkert tjugonde gången, när min pappa knackar på dörren för att visa upp sitt senaste inköp. En dator av märket Zenith Dator Systems med 20 megabyte minne. Framtiden är här nu, utbrister min pappa full av entusiasm och med en förväntansfull blick.

    Jag hade förmånen att växa upp med en pappa som hade ett obotligt intresse för ny teknik. Ett intresse som fick honom att säga upp sig från sin anställning och starta ett bolag som skulle revolutionera kraftindustrin med CAD-system och handdatorer. Egentligen var det inte hans teknikintresse som ledde till hans framgångar. Det var hans förståelse för hur tekniken kunde möjliggöra smartare och effektivare sätt att arbeta, varpå han kunde bevisa att hans kunder blev uppemot 30 procent mer effektiva genom att ersätta papper och penna med den tidens moderna teknik. Nu har jag själv blivit pappa och jag har onekligen ärvt min fars intresse för hur modern teknik kan frigöra kraft hos människor och organisationer. Förra veckan återupprepades historien. Nu var det jag som sprang in på min sons rum med en uppjagad blick för att visa upp ChatGPT4. Full av förväntan utbrast jag ”Framtiden är här nu!”, med samma entusiasm som min far gjorde 1987. I skrivandets stund råder det något av en AI och ChatGPT-hysteri där hobbyexperter, professorer, filosofer och diverse människor i arbetslivet debatterar flitigt om dess effekt på människan i arbetslivet. Utöver AI finns det en mängd trender och krafter som påverkar vårt sätt att arbeta. I denna krönika har jag valt att dela med mig av fem tankar om morgondagens arbetsliv.

    1. Massiv tillämpning av AI och automatisering

    Under de senaste decenniet har det pratats flitigt om att förändringstakten ökar och att Artificiell intelligens (AI) och automatisering kommer att revolutionera arbetslivet. Frågan har inte varit ”om” AI-vågen kommer, frågan har varit ”när” den kommer. AI är dock inget nytt fenomen, det har funnit runtomkring oss i flera år och verkat i det dolda för att förbättra våra liv på olika sätt, ofta utan att vi har varit medvetna om det. År 2023 kommer sannolikt att gå till historien som året då AI klev fram ur skuggorna för att jobba sida vid sida tillsammans med människor på global basis. Vi är just nu inne i ett stort tekniskt språng där AI-tekniken är nära att omdefiniera hela vårt samhälle i grunden. Många experter i min bekantskapskrets har länge resonerat för att AI primärt kommer ersätta enkla och repetitiva uppgifter under kommande år. Nu ser vi dock att AI redan i närtid börjar utföra mer komplexa och kreativa uppgifter. Om vi blickar framåt några år så tror AI-forskarna på OpenAI, som ligger bakom ChatGPT, att utvecklingen leder till att AI redan i slutet av 2030 kan utföra alla mänskliga arbetsuppgifter.

    2. Människan behöver tillämpa ett livslångt lärande för att vara relevant

    I takt med att AI-tekniken utvecklas behöver människans roll i arbetslivet också genomgå en utveckling. Följden är att vi behöver värna om vår nyfikenhet och tillämpa ett livslångt lärande för att vara relevanta och konkurrenskraftiga. Förmågan att anpassa sig till förändring och komplexa förhållanden är kritisk. Om du är skeptisk mot AI-tekniken vill jag uppmuntra dig att byta ut din skepsis mot nyfikenhet. Om du inte anpassar dig för att vara relevant i framtiden finns risken att du blir omsprungen och att ditt jobb ersätts. Inte av AI-teknik, utan av en annan människa som inser vikten av att jobba sida vid sida med AI för att öka sin effektivitet. Genom att använda AI-teknik kan organisationer automatisera rutinuppgifter och ge stöd för kreativt skapande, vilket frigör tid för oss människor att fokusera på mer värdeskapande och stimulerande arbetsuppgifter. Om du tänker på det, är det inte en befriande tanke att människan i arbetslivet kan ägna sina dagar åt mer meningsfullt arbete? Andra viktiga egenskaper i det nya arbetslivet är social kompetens, empati och samarbetsförmåga. Eftersom AI fortfarande inte är lika bra som människor på att tolka känslomässiga signaler och interagera med andra människor på ett meningsfullt sätt, kommer dessa färdigheter att bli alltmer värdefulla på arbetsplatsen.

    3. Hållbarhet en allt viktigare drivkraft i utformning av arbetsplatsstrategi

    Organisationer som inte lyfter frågan om hållbarhet på den strategiska agendan kommer framöver att få det utmanande att attrahera och behålla talanger och kunder. Hållbarhet handlar inte bara om att värna om det planetära. Hållbarhet handlar om att tillgodose tre övergripande behov; Mänskliga, ekonomiska och planetära. Genom att utforma arbetsplatsstrategin med hållbarhet som drivkraft kan vi tillsammans skapa arbetsplatser där människor kan känna sig trygga och nå sin fulla potential, samtidigt som lönsamheten ökar och vi tar ett gemensamt ansvar för att reducera planetära avtryck genom att exempelvis minska energiförbrukning, återvinna material och reducera utsläpp med tekniken som möjliggörare. Hållbarhet är en viktig trend i utformningen av arbetsplatsstrategier eftersom det bidrar till en mer hälsosam och produktiv arbetsmiljö samtidigt som företag kan minska sin miljöpåverkan och förbättra sin samhällsprofil. Digitalisering hjärtar ❤️ hållbarhet.

    4. Datadrivna beslut går från konkurrensfördel till en nödvändighet

    Människan i arbetslivet har idag tillgång till mer data än någonsin tidigare i historien. Organisationer som eftersträvar att vara agila, effektiva och konkurrenskraftiga är införstådda med vikten av att fatta datadrivna beslut. För att du och din organisation ska vara datadrivna behöver ni se över hur ni nyttjar data och analysverktyg för att fatta beslut istället för att basera besluten på intuition eller erfarenhet. Genom att samla in och analysera stora mängder data från olika källor kan ni enklare identifiera trender, mönster och samband som hjälper er att fatta bättre beslut. Ett datadrivet beslutsfattande hjälper er dessutom att förutse och hantera risker och identifiera områden där det finns utrymme för förbättringar.

    5. Arbetslivet tar steget in i metaversum

    ”Metaverse” beskrivs som nästa iteration av internet och är allt annat än en fluga. Redan nu ser vi hur spel- och nöjesbranschen tagit ett stort kliv in i denna tredimensionella värld, men vad kommer det att innebära för arbetslivet? Låt mig först ge en förklaring till vad Metaverse är. Vad det i praktiken handlar om är att vi nu går från tvådimensionell till tredimensionell digital samverkan där människor kan interagera med varandra och digitala objekt med hjälp av avatarer eller digitala representationer av sig själva. Metaverse gör det möjligt för människor från hela världen att samarbeta och delta i virtuella projekt som om de befann sig i samma rum. I dagsläget kräver detta någon form av VR-utrustning som täcker halva huvudet, men i framtiden handlar det sannolikt om enklare glasögon eller VR-linser som använder mixed reality. Inom en snar framtid innebär det att Teams- och Zoom-möten kan komma att ersättas med möten i metaverse som tar det hybrida arbetslivet till en helt ny nivå. Längre fram i tiden innebär det sannolikt att organisationer behöver investera i att upprätta sina fysiska kontor som tvillingar i metaverse för att vara konkurrenskraftiga. Detta ger medarbetare möjlighet att kliva in på kontoret som en avatar oavsett var i världen de befinner sig. Vem vet, kanske blir det samma kapprustning runt att bygga kontoren i metaverse som det var runt att ha hemsidor i slutet av 90-talet? I takt med att dessa virtuella världar byggs upp kommer en mängd affärsmöjligheter att genereras som mångt och mycket är beroende av blockkedjor, krypto eller NFT:er i syfte att bevisa ägarskap över digitala tillgångar.

    Avslutningsvis vill jag i min pappas anda framhäva att tekniken primärt är en möjliggörare som kan frigöra den inneboende kraften hos människor och organisationer. Det krävs dock att vi är förändringsbenägna, nyfikna och kreativa. Nu kanske du tänker att du inte är kreativt lagd? Då vill jag utmana dig. Alla människor har en kreativ sida inom sig. Om du tvivlar på det vill jag uppmuntra dig att besöka en lekplats och peka på ett endaste barn som inte agerar nyfiket, kreativt och lekfullt? Vi har det alla i oss. Somliga av oss har bara glömt hur man gör.

    7 tankar om framtidens arbetsliv – Postcovid

    7 tankar om framtidens arbetsliv – Postcovid

    av | mar 13, 2022 | digital transformation, Digitalisering, Ledarskap, Urval

    Efter en prövande pandemi sitter jag nu äntligen i loungen på Diwo’s kontor på Norr Mälarstrand 14. Det är fredag eftermiddag och jag hör ljudet från kaffemaskinen som maler bönor i takt till kollegor som diskuterar och socialiserar. Här på kontoret finns en energi som nästan går att ta på. En energi som har varit utmanande (men nödvändig) att försöka åstadkomma i digitala möten. Det postpandemiska arbetslivet som just nu håller på att ta form väcker en mängd frågor. Vad har mänskligheten lärt sig under pandemin? Hur ser vi nu till att anpassa våra arbetsplatser för det postpandemiska arbetslivet? Hur kramar vi ut så mycket värdeskapande som möjligt med både de fysiska och digitala förutsättningar som finns?

    I skrivandets stund håller organisationer världen över på att anpassa sina arbetsplatsstrategier för det postpandemiska arbetslivet. På den strategiska agendan handlar det om långt mycket mer än distansarbete. Det handlar om ledarskap, organisationsstruktur, belöningsmodeller, medarbetarskap och innovationskraft. Det handlar också om att dra nytta av möjligheterna med ny teknik för att bli en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare.

    Att flexibilitet, autonomi och ”den hybrida arbetsplatsen” är viktiga pusselbitar i det fortsatta arbetslivet är de flesta överens om. Men vart är arbetsplatsen på väg och hur kommer arbetslivet se ut om vi blickar fram några år in i framtiden? Här kommer en sammanfattning av 7 trender, eller kalla det krafter, som kommer att forma våra arbetsliv på kort och lång sikt.

    1. Hållbarhet en allt viktigare drivkraft i utformning av arbetsplatsstrategi

    Organisationer som ligger i framkant inom såväl digital transformation och förändringsarbete kopplat till arbetsplatsen har en sak gemensamt: De förstår vikten av att skapa meningsfulla och engagerande mål som omsätts till tydliga förväntningar avseende värdeskapande beteendeförändringar. För att skapa engagerande mål krävs en hög grad av involvering från verksamheten. En av de starkaste drivkrafterna för strategiska ledningsgrupper år 2022 är hållbarhet. Organisationer som inte lyfter denna fråga framöver kommer att få det utmanande att attrahera talanger och skaffa kunder. Hållbarhet handlar inte bara om att värna om det planetära. Hållbarhet genomsyrar nästan allt och handlar om att tillgodose tre övergripande behov; Mänskliga, ekonomiska och planetära. Jag är övertygad om att dessa tre går hand i hand. Genom att utforma arbetsplatsstrategin med hållbarhet som drivkraft kan vi tillsammans skapa arbetsplatser där människor kan känna sig trygga och nå sin fulla potential, samtidigt som lönsamheten ökar och vi tar ett gemensamt ansvar för att reducera planetära avtryck.

    2. Flexibilitet och hybrida arbetssätt

    Distansarbete och flexibilitet är ingen fluga. Redan år 2018, dvs. innan pandemin bröt ut, så genomfördes en omfattande studie av Gallup där det framkom att 31 procent av människor skulle kunna tänka sig att byta jobb för att få jobba mer på distans. 51 procent av människor skulle dessutom kunna byta jobb för att få mer flexibilitet avseende arbetstider. Pandemin har påvisat att det finns en mängd fördelar för de yrkesgrupper som får autonomi att arbeta på distans. Men det är även viktigt att betrakta de utmaningar som existerar, såsom social tillhörighet, ergonomi och tvärfunktionell samverkan. Det finns inget ”tillbaka till det normala” framöver. Min övertygelse är att organisationer som helt drar tillbaka människors flexibilitet och autonomi kommer få svårt att rekrytera och behålla talanger. För att möjliggöra de hybrida arbetssätten kommer organisationer behöva anpassa både de fysiska och digitala förutsättningarna. Kontoren behöver allt mer kunna konkurrera med hemarbetsplatserna. Kontoren behöver även förses med modern teknik för hybrida möten där människor kan känna sig inkluderade oavsett plats.

    3. Experter på cybersäkerhet och informationssäkerhet blir organisatoriska superhjältar

    Vi lever i en föränderlig och osäker värld där företag, organisationer och myndigheter ständigt utsätts för olika former av IT-attacker. För att vara en konkurrenskraftig arbetsplats i framtiden behövs en robust cybersäkerhet med stark förmåga att förebygga, identifiera och hantera attacker. Att skydda system, användare eller tillgångar i den digitala världen kräver kompetens, resurser och strategisk prioritering. Med hänsyn till utvecklingen i Europa spås 2022 bli året då experter på cybersäkerhet blir superhjältar inom organisationer.

    4. Molntjänster och low-code lösningar i den digitala arbetsplatsen

    Frågan om molntjänster må vara omdebatterat i den offentliga sektorn. Men från ett användarperspektiv är trenden supertydlig; Molntjänster är en kraftfull möjliggörare för den digitala arbetsplatsen. Enligt Gartner kommer 70 procent av organisationers applikationer att utvecklas med så kallade ”low code” eller ”no code” lösningar vid år 2025. Drivkrafterna bakom tillämpningen av appar med avsaknad av kod är låga kostnader, skalbarhet, enkelhet och snabbhet. Under det senaste åren vi på Diwo varit involverade i en mängd projekt där detta cementerats. Inte minst är det många organisationer som utvecklar sina intranätportaler helt och hållet genom att använda sig av standardfunktionalitet i Microsoft 365. Användarupplevelsen är hög samtidigt som följden blir att lösningen inte blir sårbar för de ständiga uppdateringarna som rullas ut av molntjänstleverantören.  

    5. Massiv tillämpning av AI och automatisering

    De flesta organisationer har investerat massivt i modern teknik med möjlighet att effektivisera arbetssätt. Trots dessa investeringar är allt för många människor och organisationer fast i förlegade arbetssätt. En omfattande mängd av människors arbetsuppgifter är enkla och repetitiva och skulle med fördel kunna automatiseras med den teknik som redan investerats i. Följden blir inte bara ökad effektivitet. Det innebär även att vi människor kan fokusera på mer stimulerande arbetsuppgifter vilket i sin tur kan leda till ökad välmående. De kommande åren spår jag att vi kommer se en massiv tillämpning av Artificiell Intelligens och automatisering. För många organisationer kommer det att handla om att radikalt förändra sina arbetssätt och surfa med på förändringsvågen för att överleva.

    6. Välmående och mänsklighet allt viktigare

    Organisationer i framkant förstår att välmående och engagerade medarbetare med hög grad av psykologisk trygghet är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en högpresterande organisation. Men hur mäter vi detta i våra arbetsplatser? Jag hoppas att de flesta organisationer nu inser att tiden är förbi då vi genomförde en eller två medarbetarundersökningar per år för att besvara hur våra medarbetare mår. Vad det kommer handlar om är att pulsa mer frekvent och att använda insikter i digitala plattformar. Men framförallt handlar detta om att jobba med ledarskap och medarbetarskap för att skapa förutsättningar för psykologisk trygghet, hälsa- och välmående.

    7. Arbetslivet tar steget in i metaversum

    Det som kändes som science fiction för bara något år sedan håller nu på att bli verklighet. ”Metaverse” eller ”Metaversum” är allt annat än en fluga. Redan nu ser vi hur spel- och nöjesbranschen tagit ett stort kliv in i denna tredimensionella värld, men vad kommer det att innebära för arbetslivet? Låt mig först ge en förklaring till vad metaverse egentligen är. Direkt översatt betyder Metaverse ”bortom universum”. Vad det i praktiken handlar om är att vi nu går från tvådimensionell till tredimensionell digital samverkan och drar nytta av kraften av ”virtual reality” och ”augmented reality”. I dagsläget kräver detta någon form av VR-utrustning, men i framtiden handlar det sannolikt om enklare glasögon eller VR-linser. Inom en snar framtid innebär detta att Teams- och Zoom-möten kan komma att ersättas med möten i metaverse som tar det hybrida arbetslivet till en helt ny nivå. Detta kommer att skapa förutsättningar för rikare utbyte av information samt bidra till en betydligt starkare känsla av social närhet. Längre fram i tiden innebär det sannolikt att organisationer behöver investera i att upprätta sina fysiska kontor som tvillingar i metaverse för att vara konkurrenskraftiga. Detta ger medarbetare möjlighet att kliva in på kontoret som en avatar oavsett var i världen de befinner sig. Vem vem, kanske blir det samma kapprustning runt att bygga kontoren i metaverse som det var runt att ha hemsidor i slutet av 90-talet? Möjligheterna i metaverse är oändliga. I takt med att dessa virtuella världar byggs upp kommer en mängd affärsmöjligheter att genereras som mångt och mycket är beroende av blockkedjor, krypto eller NFT:er i syfte att bevisa ägarskap över digitala tillgångar.

    Så varför inte börja med nyfikenhet? Jag uppmuntrar alla ledningsgrupper i Sverige att testa att köra ett ledningsgruppsmöte tredimensionellt med Oculust Quest 2 eller liknande för att skapa samsyn och förståelse för möjligheter och utmaningar med metaverse som pusselbit i skapandet av framtidens arbetsliv.

    Lycka till med era arbetsplatsstrategier. Tveka inte att ta kontakt om ni önskar stöd.

    5 frågor att ställa om arbetsplatsen post Covid19

    5 frågor att ställa om arbetsplatsen post Covid19

    av | sep 3, 2020 | Digital arbetsplats, digital transformation, Digitalisering, Ledarskap

    En fråga som debatterats flitigt i mina nätverk den senaste tiden är huruvida arbetslivet någonsin kommer att bli sig likt igen? Är tiden då kontorsarbetare pendlade till kontoret måndag till fredag för att arbeta 8-17 förbi? Eller är det stundande distansarbetandet enbart ett socialt experiment som kommer att försvinna när den stundande pandemin är över? Vi går just nu igenom en av de största kriserna i modern tid och jag lider med alla människor som förlorat en anhörig, blivit av med sitt jobb eller som drabbats av konkurs. Jag tillhör dock dom som tror att de finns ett gyllene tillfälle i allt detta sett ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det är ju trots allt i sprickorna som ljuset kommer in.

    Det går inte att blunda för att arbetslivet för många människor inte varit hållbart innan pandemin. Allt för få människor känner det nödvändiga engagemanget för att gå till jobbet. Ett engagemang som är nödvändigt för att vi som människor och organisationer ska nå vår fulla potential. Nu finns det ett historiskt läge att stanna upp och reflektera över hur vi tillsammans kan förändra vårt mindset gällande värdeskapande arbetsplatser. Det handlar om långt mer än att bara lyfta frågan om distansarbete. Det handlar om att se över ledarskap, organisationsstrukturer, arbetssätt och medarbetarskap. Det finns nu ett fönster som står öppet med en möjlighet att få starta om. En möjlighet som innebär att företagsledare kan skapa arbetsplatser kantade av meningsfullhet, tillit och arbetsglädje. Här är 5 områden som omgående bör lyftas på den strategiska agendan tillsammans med HR, IT och kommunikation för att möjliggöra morgondagens hållbara arbetsplats:

    1. Är vårt ledarskap rustat för det digitala arbetslivet?
    Distansarbete är inte en fluga. En mängd studier visar att människor värdesätter möjligheten att arbeta flexibelt oberoende tid och rum. I framtiden kommer vi nog att ifrågasätta hur vi kunde pendla 2 timmar om dagen för att åka till ett fysiskt kontor för att där bara sitta i digitala möten hela dagen. För att distansarbete ska fungera behövs bevisligen tydliga förväntningar, tillit och autonomi. Pandemin har synliggjort att den största utmaningen för att arbeta på distans inte handlar om tekniska förutsättningar, det handlar om ledarskapet. Som chefer och ledare behöver vi rusta oss inför ett allt mer digitalt arbetsliv. Vi behöver odla digital kompetens, vara mer utforskande för nya arbetssätt, vara tillgängliga, uppkopplade och förändringsorienterade. Hur ser ledarskapet ut i er organisation och vad gör ni för att säkerställa att ledarskapet ligger i framkant och är föredömligt? Kom ihåg att ledarnas lägsta beteenden blir kultur.

    2. Har vi en organisationsstruktur som möjliggör vår fulla potential?
    I takt med att omvärlden förändras och att tvärfunktionell samverkan blir allt viktigare så är det läge att se över organisationsstrukturen. Möjliggör er struktur för människor att samarbeta och nätverka? Kan strukturen hantera ständiga förändringar? Allt för många organisationer lever kvar i ett traditionellt perspektiv med starka hierarkier och stuprörsstrukturer. Allt för många organisationer vittnar idag om att samarbete är enkelt inom den egna avdelningen, men allt för utmanande och komplext på tvären inom organisationen. Ställ er frågan huruvida er organisation möjliggör eller förhindrar effektiv samverkan.

    3. Hur betraktar vi den digitala arbetsmiljön?
    Kontorsarbetare spenderar över 80 procent av sin arbetsdag med att stirra in i en skärm. Det digitala kontoret handlar långt mer än om nya digitala verktyg. Det handlar om att skapa förutsättning för organisationen att jobba smartare tillsammans. Det är en arbetsmiljö som precis som det fysiska kontoret ställer krav på tydlighet och goda vanor avseende beteenden. Hur ser era digitala beteenden ut? Finns det spelregler gällande gemensamma arbetssätt? Är det enkelt för en nyanställd att onboardas till det digitala kontoret? Betraktar ni den digitala arbetsmiljön med samma kärlek som den fysiska?

    4. Vilken roll ska det fysiska kontoret ha framöver?
    Det senaste halvåret har miljontals människor världen över arbetat på distans. De fysiska kontoren har för många ekat tomma. Sju av 10 kontorsarbetare uppger dessutom att möjligheten till distansarbete ökat deras produktivitet. Detta har fått många organisationer att fundera på vilken roll och utformning det fysiska kontoret bör ha i framtiden? En direkt aspekt är att många organisationer behöver ha betydligt mindre yta och att utformningen av kontoret bör vara mer anpassat för att stimulera vissa typer av värdeskapande beteenden såsom kreativitet, samarbete och fokusarbete. En intressant fråga att ställa är hur er organisation skulle klara av en längre tid helt utan ett kontor? Jag är övertygad om att det fysiska kontoret spelar en fortsatt viktig roll i syfte att skapa tillhörighet, kultur, relationer och gemenskap. Däremot behöver dess storlek, utformning och roll diskuteras. Ett viktigt medskick för att möjliggöra morgondagens arbetsplats är att ha en enhetlig strategi och målbild för arbetsplatsen inkluderande både det digitala, fysiska och psykosociala.

    5. Har vi ett medarbetarskap kantat av självledarskap?
    Det ”nya arbetslivet” innebär att organisationer behöver möjliggöra en förändringskraft som kommer inifrån. De senaste åren har allt fler organisationer lyft in begreppet ”självledarskap” som grund för att möjliggöra mer självgående och självledande medarbetare. Detta kräver dock ökad tydlighet avseende mål och förväntningar. I takt med att distansarbetet ökar blir självledarskapet allt viktigare. Detta innebär inte att chefer- och ledare kan ta ett steg tillbaka. Goda förutsättningar för självledarskap kräver struktur, tydlig riktning och stöttning gällande prioriteringar. Hur ser det ut inom er organisation? Finns en god grund för att möjliggöra ett medarbetarskap som är självgående?

    Covid-19 må vara en omfattande global kris. Men nu har du och din organisation ett gyllene tillfälle att reflektera över hur morgondagens arbetsplats ska se ut. Framtiden börjar idag. Se det lite som en omstart där ni har en chans att från grunden skapa en arbetsplats som möjliggör för dig och dina medarbetare att nå sin fulla potential. Ta hand om er /Gustav

    Arbeta hemifrån i tider av Coronavirus? 5 tips för att lyckas med en vinnande jobba-hemma-kultur

    Arbeta hemifrån i tider av Coronavirus? 5 tips för att lyckas med en vinnande jobba-hemma-kultur

    av | mar 10, 2020 | Digital arbetsplats, digital transformation, Digitalisering, Ledarskap

    Ställ dig själv frågan: Om alla era fysiska kontor försvann imorgon, hur hade din förmåga att bidra med värdeskapande arbete påverkats? Hur hade ditt teams samarbetsförmåga och din organisations produktivitet påverkats? I svallvågorna av det globala utbrottet av Covid-19 har allt fler ledare och organisationer börjat uppmana sina medarbetare att arbeta hemifrån. Bortsett från reducerat smittorisk kan möjliggörandet av arbete på distans medföra en rad positiva effekter såsom tidsbesparingar (slippa resa) och ökad produktivitet. För medarbetare som slipper restid innebär det även mer tid för familjelivet. Tekniken är en viktig pusselbit och möjliggörare för att kunna arbeta och samarbeta produktivt oavsett tid och rum, men allt för ofta ser vi att det kulturella perspektivet underskattas.  

    Vad krävs då för att lyckas med en omställning från traditionella arbetssätt där fysisk närvaro, möten och e-post dominerar?  Till en modernare vardag som tillåter värdeskapande samverkan oavsett tid- och rum? Lärdomarna från organisationer som ligger i framkant visar att tekniken blott är en möjliggörare. Det är beteenden, ledarskap och medarbetarskap som behöver lyftas fram i förarsätet på förändringsresan. Frågor som behöver belysas är till exempel; Vad innebär det för ledare att leda på distans? Vilka är de tre viktigaste beteendeförändringarna för mig som individ? Hur säkerställer vi tillit och förtroende i en allt mer digital värld? Hur möjliggörs arbetsdisciplin och engagemang hemifrån?  

    Här kommer en sammanfattning av 5 tips för att lyckas med en framgångsrik jobba-hemma-kultur. 

    1. Se över förutsättningar för engagemang och tillit på distans 

    En av de främsta utmaningarna med att skapa en framgångsrik jobba-hemma-kultur handlar om organisationens förutsättningar för engagemang och tillit på distans. Trots att viljan och tekniken för att arbeta hemifrån finns på plats så vittnar allt för många organisationer om en motverkande kultur. Har du någonsin upplevt följande scenario? Du åker in till kontoret på förmiddagen, sitter i några möten och utför dina rutiner. Du har mycket fokusarbete som behöver utföras men upplever att du avbryts av dina kollegor frekvent. För att kunna fokusera så bestämmer du dig för att fortsätta arbetsdagen på distans. På väg ut från kontoret tittar en kollega upp från sitt arbetsbord och harklar ut kommentaren; “Jasså, är det halvdag idag?”. Kommentaren må ha varit skämtsam men notan av beteendet blir ökad stress och en kultur som blir beroende av fysisk närvaro. 

    Människor behöver känna trygghet för att förutsättningar för tillit och förtroende ska blomstra. Ledare behöver skapa en trygg miljö där vi kan lita på att våra medarbetare vill och kan bidra till organisationens mål och större syfte. För detta krävs engagerade medarbetare. Hur skapas då engagemang? Ett förenklat svar är; Ledarskapet. Ledare behöver säkerställa att medarbetarna kan bidra till ett tydligt gemensamt större syfte, att det finns autonomi för att kunna påverka och att arbetsmiljön är utvecklande. Saknas detta fundament så ökar risken för bristande tillit, vilket i värsta fall kan leda till ökad piska och kontroll av medarbetare som arbetar på distans.  

    Ställ dig själv frågan; Hur ser det ut med förutsättningarna i vår organisation? Hur står det till med engagemang, samarbetskultur och förutsättningarna för tillit och förtroende vid distansarbete? 

    2. Förstå olika yrkesgruppers utmaningar och behov

    En viktig pusselbit för att lyckas med jobba-hemma-kulturen är att förstå olika yrkesgruppers utmaningar och skapa förutsättningar för dess olika behov och förväntningar. Vilka förmågor är viktigast att stödja för yrkesgrupper som jobbar med support? Eller med projekt? Eller för chefer? Vilka är deras utmaningar och begränsningar idag i form av såväl hårdvara, mjukvara och kultur? 

    Ställ dig själv frågan: Vilka olika yrkesgrupper behöver vi ta i beaktning för att skapa förutsättningar för förändringsresan? 

    3. Involvera medarbetare runt värdeskapande digitala beteenden 

    Nyckeln för att skapa engagemang och drivkraft i förändring handlar om att involvera människor på rätt nivå. Allt för många ledare gör misstaget med att ta beslut och börja förankra utan att involvera verksamheten vilket oftast leder till förvirring och motstånd. Ett bra sätt att involvera människor på är att börja med att lyssna in deras utmaningar, rädslor och farhågor i förhållande till vad vi som organisation vill åstadkomma med en förändring. Viktigt; Det flesta mål som sätts upp blir luddiga för medarbetarna om de inte kan omsättas till konkreta situationer i deras vardag som tydligt påvisar hur vi som individer kan bidra.  

    Ett viktigt element för att involvera medarbetare är inspiration. De flesta medarbetare vet nämligen inte vad den nya tekniken kan möjliggöra. Därför rekommenderar jag att ni inte underskattar kraften av att inspirera medarbetare för att förstå möjligheterna med ny teknik såsom Office 365.  

    Om alla fysiska kontor skulle försvinna imorgon behöver vi på riktigt börja prata om “det digitala kontoret” eller “den digitala arbetsmiljön”. Detta för att skapa förutsättningar för goda vanor och beteenden i en allt mer digital värld. På det fysiska kontoret finns idag en mängd goda vanor; vi städar efter oss i mötesrummen, plockar undan våra koppar och håller skrivbordet rena. På det digitala kontoret saknas ofta tydligt definierade förväntningar, goda vanor eller riktlinjer. Många av de organisationer som jag arbetat med har infört en uppsättning digitala “spelregler” som bygger på följande princip:  

    I situation X –> Sluta göra –> Börja göra –> Så att 

    Här följer 5 utkast på digitala spelregler;  

    1. Vårda din digitala profil 
    (Så att du blir sökbar och kan nätverka med kollegor) 

    2. Slå på kameran vid videomöten 
    (Så att kommunikationen blir så bra som möjligt) 

    3. Använd inte e-post för internkommunikation 
    (Så att vi kan använda moderna digitala verktyg för att samarbeta mer produktivt) 

    4. Använda “stör ej”-funktion vid fokusarbete 
    (Så att du kan arbeta fokuserat med disciplin) 

    5. Uppmuntra kollegor med gilla-markeringar och konstruktiva kommentarer 
    (Så att vi skapar en vinnande “digital” kultur) 

     
    Ställ dig själv frågan; Hur står det till med våra goda vanor på det digitala kontoret? Vilka beteenden behöver vi göra mindre av? Vad behöver vi göra mer av?  

    4. Ge ledare stöd till att vara ledare i en allt mer digital värld

    Den främsta anledningen till att digitala förändringsresor misslyckas har att göra med chefernas- och ledarnas beteenden och kommunikation. Viktigt att förstå är att chefernas lägsta beteenden blir den accepterade kulturen. Organisationer i framkant lyfter fram begreppet “digitalt ledarskap” eller “Ledarskap i en digital värld” där de väljer att stötta chefer och ledare med situationsanpassade insatser under förändringsresan. Vissa ledare må vara i framkant och agerar naturligt som förebilder i en allt mer digital värld, men vi behöver respektera att många chefer och ledare behöver mer stöd. 

    Oavsett vilka digitala spelregler och riktlinjer som tas fram så blir de betydelselösa om cheferna fortsätter med traditionella beteenden såsom att skicka interna massmail och bidra till ineffektiv möteskultur.   

    Ställ dig själv frågan; Har vi förutsättningarna för ett föredömligt ledarskap?  

    5. Visualisera aktiviteter från individ, team och organisation

    Om morgondagen innebär att vi inte längre samlas på det fysiska kontoret, då behöver vi ha stöd för att samlas på det digitala kontoret. Tekniken för detta blir allt enklare, framförallt för att främja samarbete. PS: Värt att tänka på är att medarbetare bör ha friheten och autonomin att själva kunna skapa samarbetsrum vid behov utan att behöva kontakta IT-avdelningen. 

    För att samla organisationen rekommenderar jag att ni skapar någon form av “cockpit” eller “hubb” som vägleder medarbetarna och visualiserar aktiviteter från individer, team och organisation. På detta sätt skapas förutsättningarna för ett framgångsrikt informations- och kommunikationsflöde. Tänkvärt: Om ni använder Office 365 kan detta skapas via så kallade hubb-sites i SharePoint, där ni kan använda standard-webbdelar för att automatiskt visualisera aktiviteter och händelser. 

    Ställ dig själv frågan: Hur skulle min dröm-cockpit se ut utifrån premissen “för mig – mitt team – för alla”.  

    Avslutningsvis vill jag påminna om följande: Jobba smartare gör vi tillsammans, inte ensamma…

    sv_SESvenska
    en_GBEnglish (UK) sv_SESvenska