Det är en mänsklig rättighet att älska sitt jobb

Se dig i spegeln och fråga dig själv om du älskar ditt jobb? Om du gör det så vill jag börja med att säga grattis. Du är unik. Du är så pass unik att vi skulle kunna säga att du vunnit på lotto. För enligt en studie genomförd av Gallup är endast 13 procent av människor i Europa engagerade i sina yrken. I Sverige är siffran 16 procent. Det innebär att hela 84% av dina kollegor inte är engagerade på jobbet.

I genomsnitt arbetar vi 99117 timmar under våra liv. Att inte älska ditt jobb är lika med att kasta bort 99117 timmar av livet som du kunde ha spenderat på något stimulerande, något du brinner för. Du har den mänskliga rättigheten att älska vad du gör men ändå väljer du en annan dörr (om du är en av de 84% av läsarna som inte brinner för ditt jobb). Att inte älska sitt jobb får drastiska följder som i värsta fall leder till ohälsosam stress och sjukskrivningar. De 84 procent av våra medmänniskor som inte älskar sina jobb har även en hög tendens att gnälla över sin situation utan att göra något åt det. Detta beteende är extremt smittsamt inom organisationer och en av de största bromsklossarna i jakten på engagemang, välmående och produktivitet.

“Det räcker helt enkelt inte längre med en tydlig vision, bra chef och utvecklande arbetsuppgifter”

Som svensk medborgare har du fantastiska förutsättningar. Du har friheten att styra din karriär och har ofta möjlighet att påverka din arbetssituation. Så varför är då bilden så pass dyster? Vi drunknar dagligen i olika artiklar, listor och mätningar som visualiserar vad medarbetare värderar högst i val av arbetsplats och vad som skapar trivsel på arbetsplatsen. Tänk om vi bara kunde få företagsledare att följa dessa listor, det borde väl räcka för att driva engagemang och få människor att älska sina jobb? Tyvärr är det inte så enkelt; Det räcker helt enkelt inte längre med att ha en bra chef, tydlig vision och utvecklande arbetsuppgifter. Varför inte? För att arbetsplatser idag är mitt inne i en tsunami av förändringsvågor. För de bolagen som inte surfar med på vågorna blir notan följande; oengagerade medarbetare som står i direkt relation till missnöjda kunder och vikande lönsamhet.

Människor behöver av naturen ha kontroll över sin arbetssituation för att trivas. Just nu äventyras den kontrollen som är en grundpelare för vår trygghet. I och med tekniktrender, digitalisering och artificiell intelligens står nu mänskligheten inför en enorm utmaning som milt uttryckt kan jämföras med transformationen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Jag säger “milt”, för det som är framför oss de kommande åren kommer att revolutionera vardagen för människor i arbetslivet på flera plan.

En svag kultur blottas i det nya arbetslivet

Kultur är de kollektiva beteendena som genomsyrar organisationen och kan enkelt beskrivas som; det som medarbetarna gör när cheferna inte ser. Det nya arbetslivet innebär att cheferna allt mindre ser vad medarbetarna gör under vardagen då många yrkesroller spenderar allt mer tid såväl utanför det fysiska kontoret och i den digitala sfären. En svag kultur kommer att leda till nederlag i det nya arbetslivet.

Från hierarkier och värdekedjor till transparens, samarbete, tillit och värdenätverk

Arbetsmiljö kan delas in i tre övergripande områden; Psykosocial, fysisk och digital. Samtliga områden är (och kommer med hög sannolikhet att fortsätta vara) under en omvälvande förändring. Ledare behöver ta ett steg tillbaka för att få insikt, förstå och ta samtliga av dessa områden på högsta allvar för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare med nöjda och lojala medarbetare.

Psykosocial arbetsmiljö handlar exempelvis om relationer, ledarskap, respekt, tillit, uppmuntran, kunskapsdelning, samverkan och stolthet för såväl personlig insats, team och varumärke. Inom psykosociala arbetsmiljön pågår en enorm förändring vad gäller organisation och ledarskap som innebär omfattande förändringsarbete för många organisationer. Vad det handlar om är att vi går från traditionella hierarkier, värdekedjor och stuprörsbeteenden till transparens, samarbete och värdenärverk. Tyvärr tar allt för många ledare för lättsamt på de insatser som behövs inom den psykosociala transformationen. För vad allt kommer ner till i slutändan är kultur och beteenden.

Arbetet är inte en fysisk plats – det är något vi gör

Även den fysiska arbetsmiljön står inför enorm förändring som en följd av att allt fler yrkesroller arbetar mer mobilt. Det är inte ovanligt att medarbetare är någon annanstans än vid kontoret över 50 procent av sin arbetstid. Utvecklingen har gått från traditionella cellkontor, till öppna kontorslandskap, till flexkontor och nu till aktivitetsbaserade kontor (eller vad vi nu väljer att kalla det) där de flesta yrkesroller inte har en fast plats, där det finns färre arbetsplatser än personal och där inredningen ska styra och stimulera olika typer av beteenden hos medarbetarna (kreativitet, samarbete, fokus etc.)

Det digitala kontoret och dess påverkan på engagemang

Sekunden som medarbetare stirrar in i en digital skärm för att göra något jobbrelaterat så kliver de in i en arbetsmiljö, oavsett var de befinner sig. Så ställ dig själv frågan; Hur har ni inrett ert digitala kontor? Hur ser entrén till det digitala kontoret ut? Hur är bemötandet? Hur arbetar ni med feedback, värderingar och kultur i de digitala kanalerna internt?

De senaste åren har kundernas köpbeteenden drivits allt mer online. Konkurrenskraftiga bolag investerar därför enormt mycket resurser på kundernas digitala upplevelse i syfte att driva konvertering. Men hur ser den digitala vardagen ut för anställda idag? Om vi jämför digital kundupplevelse med digital medarbetarupplevelse så är verkligheten den att inom de allra flesta organisationer råder en brutal obalans där medarbetarnas upplevelse är eftersatt. Kundnytta är allt, men samtidigt får vi inte glömma att vägen till nöjda kunder alltid börjar med nöjda medarbetare!

Jag vill påstå att det har skett ett paradigmskifte gällande hur vi betraktar arbetsmiljön. För många yrkesroller har vardagen förändrats så pass mycket att de spenderar mer tid i sin digitala miljö än vad de gör i den fysiska. Arbetsmiljön påverkar hur vi mår och presterar. Enligt arbetsmiljöverket är en anställd som klagar över arbetsmiljön 38 procent mindre produktiv. Så var är HR någonstans i dialogen gällande den digitala arbetsmiljön? Sitter de med i förarsätet eller inte?

Som VD för ett bolag som hjälper organisationer med att driva beteendeförändringar och mätbar nytta inom den digitala arbetsmiljön är jag stolt över vår vision och svaret på varför vi gör det vi gör;

“We want to make mondays the greatest day of the week”

PS: Om du inte älskar vad du gör, se då till att förändra din situation. Jobb är inte samma sak som fängelse, du behöver inte stanna där…

Med kärlek och hopp om framtiden / Gustav Molnar

gustav@diwo.se
0722530798

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.